Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

lördag 18 februari 2017

60 sidor kvar

OCH en prolog EPILOG som jag tänker att jag kan fundera på ytterligare ett par dagar om jag inte skulle ha helt klart för mig hur jag vill göra med det i morgon kväll.
Redaktören ska ju ändå gå igenom hela manuset innan hon kommer dit.

Än så länge tycker jag jättemycket om Sonja3. Alla parallella stories funkar så här långt, och det enda som är problemet när jag först redigerar allt och sedan läser igenom, är att jag inte riktigt vet om jag upprepar mig eller inte (det kan bara vara så att jag så nyss skrev om det att det bara är en känsla.)
Det blir en utmaning för min redaktör att tänka på.

Sedan var "Dagboken" på tv och då såg jag den igen. Inte en romantisk komedi, för till det krävs just komedi tycker jag, däremot romantik i kvadrat. Romantisk drama, kanske? Han kan den genren, Nicholas Sparks, flera av hans böcker har blivit filmer som blir liiiite för mycket för mig. Inte Dagboken dock. Den gillar jag.

Men annars måste finnas en viss syrlighet för att jag ska tycka att det är bra, för sött är inte riktigt min grej och både Käre John och Safe Haven är helt humorbefriade (även om jag har en crusch på Josh Duhamel som är bättre än rollerna han får.)






3 kommentarer:

Elisabet Nielsen sa...

Jag förmodar att det är en epilog du menar? För annars är väl en prolog det första din redaktör kommer till när hon börjar gå igenom manuset. Eller, nu blir jag förvirrad!

Och vilken härlig känsla det är när allting funkar.

Åsa Hellberg sa...

Epilog, såklart. Du ser vad bra det är att jag slutar jobba i tid. Jag rör ihop det annars:)

Eva-Lotta sa...

Dagboken är bra... När Yngsta var tonåring sågs den ofta när hon hade folk hemma...