Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 8 januari 2017

Lååång sovmorgon hos Hellbergs.

Men nu drar jag igång den här arbetsdagen och det ska bli mig ett sant nöje, minsann.
Jag ska göra lite pappersgrejer, men mest ägna mig åt manus och att läsa sådant som kan bidra till att mitt manus blir bättre. Typ så.

Igår kväll tittade jag snabbt igenom tredje säsongen av Skam, den hyllade norska serien, och jag känner kanske fortfarande att den inte är något för mig, däremot måste det ju vara en fantastisk serie för ungdomar. Någon vuxen sa att de tittade på den för att det är en välgjord dramaserie, men jag undrar om en lika välgjord serie om åldringar hade dragit lika mycket.
Det är något med ungdom, tänker jag.
50-åriga tanter friar till den unga skådisarna, ungefär som de gör till våra unga svenska popstjärnor (Måns Zelmerlöv har många gånger vittnat om det.) Jag har inte sett att äckelgubbar kontaktar de unga flickorna i serien, men det händer alldeles säkert.
Oavsett,
bläh.

Jag har också sett klart på House och det var inte ett så illa slut ändå. Eftersom jag ville vara lite förberedd hade jag läst på innan och sett något som var mer spekulation än det verkliga slutet. När jag hittade någon som beskrev det som faktiskt till sist hände kunde jag ju faktiskt titta, tack och lov för spoliers. Hehe.

Ps. Jag är FÖR lyckliga slut, om nu det har undgått någon.

Inga kommentarer: