Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

lördag 6 februari 2016

Igår kväll hoppade han upp i min säng,

efter att ha legat bakom soffan hela dagen.
Han ser jättegammal ut, pälsen runt ansiktet är alldeles rufsig, men han verkar bättre.
Halv tre fick han värkmedicin och nästa dos ska han få om en kvart.

Jag har inte jobbat sedan i onsdags, har inte orkat. Ingen gympat heller, men det är för att jag inte kan lämna Misse än, i alla fall inte så länge som ett gympapass och hit och ditresa. Det blir en och en halv timma totalt och det törs jag inte än. Däremot tänkte jag ta fram min matta och göra lite hemma nu på förmiddagen. Jag gör som vi gör på jympan och blir lite svettig.
SEN kanske jag har energi till ett par timmar framför datorn, innan Jonathan kommer förbi klockan ett.

Ska vi säga så så länge?

2 kommentarer:

Linas drake sa...

De brukar se eländiga ut när de ihar ont och inte orkar tvätta sig. Men det låter som om han i alla fall mår lite bättre om han söker upp dig.

Åsa Hellberg sa...

Ja, nu är han på gång igen, tack och lov!