Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

tisdag 26 januari 2016

Tränad, lunchad och duschad.

Men nu duscheftersvettas jag och det är ju inte så kul när jag kände mig så fräsch.
Jaja.
Resten av dagen hänger Misse och jag i varsin soffa. Han brukar krypa över till min vid fyratiden, men så här dags sover han med höga snarkningar.

Själv sov jag rätt uselt i natt, men det hade jag räknat med. Jag möblerade om i sovrummet igår, och sängen står numera mot en annan vägg. Den lilla förflyttningen på 90 grader gjorde att jag inte riktigt sov gott. Så känslig är jag. Det kommer att ta ett par veckor för kroppen att ställa in sig.

Häromdagen kom jag på att jag har en rätt låg vilopuls (56), och i kombination med lågt blodtryck är det kanske inte så konstigt att jag känner mig lite snurrig ibland. Idag på jympan till exempel.
På träningen i lördags såg jag till och med stjärnor.
Det händer också att hjärtat rusar och det är liiite obehagligt (händer inte så ofta, men händer.)

Så nu har jag ringt VC och de ska ringa tillbaka.
Jag hatar det där ringa tillbaka. Vad händer om jag inte kan svara då?
Jättekonstigt system.
Jag sitter hellre i telefonkö en stund.

Well.
Så länge skriver jag på Sjuan. Jag kom igång bra i morse och har bäddat för att bara köra på ett tag. Heja mig!

Update; har fått en tid klockan nio på måndag. Kvinnlig läkare. Hurra!

2 kommentarer:

Ezter sa...

Här ringer man VC, knappar in sitt nr och de säger att de ringer upp tex 15.10. Vill man ha en annan tid ska man då knappa vidare, men det har jag aldrig gjort.

Åsa Hellberg sa...

Det är precis som här.
Men hur ska man kunna veta vad man gör två timmar senare, man kan ju ha fått magknip eller så är man på ett möte som drar ut på tiden.
Nej, tacka vet jag att telefonköa :)