Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 1 maj 2014

Jag har bestämt mig för att ha en

helt osminkad vecka.
Det känns lite konstigt när man byter om till middagen, men det är jätteskönt utan.
Mina ögon gillar mascara sådär. En halv dag eller en kväll går utmärkt men mer än så är ingen hit.
Tyvärr ser jag hundra gånger piggare ut med, jag gjorde en fotojämförelse en gång och det var löjligt stor skillnad.
Men det struntar jag i nu.
Jag äter mina tre rätter, det tar max en halvtimma, och sedan är jag tillbaka på rummet och i morgonrocken igen.
Just nu är West wing i högform igen (hade lite svacka, eller så var det jag) och jag längtar efter nästa avsnitt (är mitt i säsong tre.)

18.13. Nu går jag.
18.53, tillbaka igen.

Det är okej mat här, inte mer.
Desserterna är bäst.
Och på tal om det. Det bor en ung, tunn, tunn kille ensam på hotellet (vi kom samtidigt) och han bara äter och äter och äter (alltså under middagssittningen, han var inne på sin tredje stora tallrik med desserter när jag gick) samtidigt som han läser på sin platta.
Han är en gåta som jag har funderat på hela veckan.



2 kommentarer:

Unknown sa...

Han kanske kan bli en karaktär i någon av dina framtida böcker. kan tänka mig att man får massa uppslag genom att se på folk och fantisera ;)

Åsa Hellberg sa...

Ja, verkligen!